Det är vår

Den obligatoriska vårstädningen av maskinparken inföll i år under Påskledigheten. Med lite ”pipeline”-princip är det inte mycket omständigare att tvätta tre pjäser jämfört med en. Minstingen ska nu konverteras från snöröjare till gräsklippare och genomgå vårservice.

Nästa steg i möbelrokaden

Vi har just inlett nästa steg i ”femtonspelet”. Kontoret har flyttat upp på övervåningen och äntligen har jag gjort slag i saken och kombinerat kontoret med ett el-labb. Nu slipper jag gå ut i ”lill-verkstan” i garaget varje gång man ska mecka elektronik 🙂
Nu återstår bara att släpa in all ”bra-o-ha-bröte” från garaget. När kontoret var på plats ver det dessutom en smal sak att iordningsställa Ärtans rum. Nu ska jag äntligen fortsätta med projekt Solo.

Harald knatar på

Tidigt i våras hittade jag en liten groda på tomten (ibland känner man sig som Pelle på Saltkråkan…). Han hette Harald och jag slängde i honom på skoj i utevoljärdammen och sedan dess har jag inte tänkt på honom. Idag när jag inspekterade voljärerna tyckte jag att jag skymtade till något speciellt under den 5 cm tjocka isen som täckte dammen. Det var ju Harald som låg där – nu myyyycket större. Fick nästan lite dåligt samvete när jag skulle hacka loss den infrusna varelsen men döm om min förvåning. Han övervintrade bara och när jag fick loss isen tog han några simtag i slow-motion. Jag var bara tvungen att dra igång pumpen igen så dammen inte fryser igen helt. Jisses vilken rackare!

Vilket Pucko!

Ja, pucko har fått en släng av uppvaktningsnojja. Han har på senare tiden fått förkärlek till vita strumpor av någon anledning. Han kan sitta fasklistrad på foten och fjäska för strumpan i timmar. När man reser sig och går följer han fötterna som en hundvalp springandes på golvet…
Dessutom har han fått det lite tråkiga beteendet vissa hanfåglar får – spegelnojja. Han ska leta upp sin spegelbild i allt som kan reflektera hans nuna. Hittar han något blir han skapligt aggressiv mot mig – och bara mig. Parningssäsong är inte alltid muntert. Sicket Pucko!