Varje sommar brukar jag gå några dagar och blänga växelvis på häcksaxen och på vår gigantiska häck utmed hela långsidan av tomten. Att klippa sidorna har jag inget emot, det brukar bara kännas som bra träning men…ovansidan! Den är inte kul alls med allt klättrande på trappstege upp och ner och sedan ”nästan” nå till mitten av häcken. Flytta stege, upp, klippa, ned, flytta stege… 

Idag ryckte det till lite i Åsa-Nisse-nerven och det slutade med en ny klippmetod. Inte helt enligt användarmanualen kanske men fungerade gjorde den. En träregel på traktorns skopa med påmonterad häcksax som kunde förflyttas i sidled innebar att häcken var klippt efter tre repor på 1:ans lågväxel…:)

Eller som grannen brukar säga: – Man får vara ful men inte dum.