Idag har vi spenderat 5,5 h på US i Linköping.
Räkneverket för behandlingarna är nu nollställt enligt den nya planen så idag drog vi igång den första av åtta behandlingar med ”Mercedes-varianten” av monoklonala antikroppar. Från och med nu med full dos.
Dagens behandling gick utan några som helst problem och det är gott efter en lite svajig början av årets behandling.

Inledningsvis tog vi nya prover och nu kan man glädjande konstatera att benmärgsfunktionen utan tvekan har kommit igång delvis. Trombocyterna ökar rejält så det är i alla fall inger risk för blödningar längre. Den kurvan är nu i helt normalt område:

De röda blodkropparna som brukar vara lite segare har inte tagit fart ännu så de ligger på samma nivå som efter blodtransfusionen jag fick. Dock på en helt okej nivå och i kombination av att den sjukdomsrelaterade tröttheten (fatigue) har minskat så är man piggare om dagarna.
De vita blodkropparna är däremot (som förväntat) riktigt låga nu. Behandlingen syftar ju till att ge sig på vita och skona andra så behandlingen är absolut effektiv.
Det betyder samtidigt att immunförsvaret just nu är nära noll så det gäller att vara försiktig tills benmärgsfunktionen får fart på de vita (friska) cellerna också.
Min behandlande läkare är ledig nu och över påsken men när han är åter har jag en telefontid för att diskutera om och hur jag ska fortsätta med B-Raf-hämmarna i tablettform. Detta är fjärde och sista veckan med den ordination som är bestämd så här långt.
Ett positivt inslag är att den kortison man får som för-medicinering innan dropp har en positiv verkan på den ledvärk jag får av tabletterna så jag slipper faktiskt att hålla på med Ibuprofen. Det är toppen.
Lite utslag på hals/rygg har dykt upp men klådan är inte så farlig och den hålls i schack med någon tablett med antihistamin då & då.
Summa summarum för dagen är att behandlingen verkar hoppfull även om det blir lite utdraget tidsmässigt. Tillstöter inget så tror jag dock att jag är igång och jobbar på distans om ett tag igen, men en sak i taget. Vi får se vad läkaren säger när han är tillbaka från påskledigheten. En dag i taget.