Grattis Vilma!

Idag säger vi Grattis till Lillskrutta som fyller 17 år.

Tidig go’frukost och paketöppning innan skolan. Ikväll blir det nog något gott också för att fira att man nästan har hunnit bli myndig. Men vänta lite, 17 år! Var tar åren vägen egentligen?

Höstlov med shopping

Den här veckan är det höstlov och igår anslöt även jag för lite ledighet. Vi rivstartade med att ta en tur till Ullared för att shoppa och bunkra upp. Lite komiskt att den stora GeKås-motståndaren i familjen var den som gick loss hårdast… Mest förbrukning till garaget men även lite i klädväg åkte ner i den allt mer fyllda kundvagnen. Så kan det gå.

Vi hyrde en lägenhet över natten och det funkade bra. Familjemästerskapen fortsatte naturligtvis innan sänggående med trötta fötter och ben. Efter frukost blev det en ny runda i det gigantiska varuhuset för att komplettera det man hade missat.

Nu ska vi nog ta det lite lugnare. Det väntas busväder men sedan kan det nog bli en och annan ny vandring vill jag tro.

Skolavslutning

Idag var det avslutning för Vilma som därmed slutar nian och grundskolan. Som traditionen bjuder marscherande till Klosterkyrkan med framträdanden och betygsutdelning. Efteråt lite smörgåstårta hemma på altanen.

Nu väntar en sommar och i höst blir det gymnasium i Linköping för mer studier.

Grattis Vilma!

Jösses vad åren har bråttom. Idag fyller lill-skrutta 16 år minsann. I morse blev det paketöppning i sängen och sedan go’frulle. Ikväll blir det nog något smarrigt att inmundiga också vad det lider.

När denna ålder nu är uppnådd kan vi ju börja övningsköra lagligt för bil också. 🙂

(På bloggen finns det nu ett helt gäng med Grattis Vilma sedan en månads ålder…)

En liten födelsedagsupplevelse

Åsa fick en liten upplevelse som födelsedagspresent när hon fyllde år av mig och igår verkställde vi den.

Den blev i form av en hotellvistelse, go mat på restaurang och sedan lite förhoppningsvis bra live-musik senare på kvällen. Musiken bestod av ett tributeband som kör gamla låtar ur välkända Creedence Clearwater Revival (CCR) repertoar.

Maten var så god att vi fick rysningar utmed hela ländryggen och musiken blev något slags … paradoxalt inferno … då det svenska tribute-bandet med Tony Malmberg i spetsen uppträdde mer äkta än orginalet med John Fogerty gjorde i sina glans dagar.. 🙂 Om det var bra? Jodu. 🙂