Jaha, då är midsommar avklarad. Skapligt väder och sedvanliga aktiviteter kan vi bokföra. Vilma gör sina små framsteg med lite leenden mellan sovandet och skrikandet. Men var är Malte?
Han har varit som bortblåst sedan i torsdags. Ett mönster bröts plötsligt då. Har han inte hoppat omkring med hönsen har jag alltid hittat honom under en brädhög bakom garaget varje kväll. I torsdags var det alltså slut på det. Räv, rovfågel eller vilse är frågan? Jag tror på vilse – det skulle vara typiskt Malte.

Som mormor mycket riktigt påpekade idag har vi totalt glömt att blogga om Vilmas en-månads-dag. Här kommer därför ett grattis lite i efterskott.

Tänk att vissa bilder utstrålar mer lugn än andra. Att så mycket röst kan bli så tyst vissa stunder. Att så mycket liv kan varva ner så ofantligt på nolltid. Att så mycket uppmärksamhet tillfälligt kan upphöra.
Nåväl, slutsvamlat. Nu har vi bestämt oss för Pärtans förstanamn. Det blev en Vilma. Ett för tiden poppisnamn men det kan inte hjälpas – det ÄR en Vilma.

Idag fyller Jullan två år. Det firades med paketöppning i sängen och ballonger och flaggor vid frukostbordet. Kalaset får dock vänta till helgen.

Eller hur?

Klockan 01:11 i natt föddes Pärtan – Julias lillasyster. Allt fortlöpte utan komplikationer och protokollet löd: 48 cm och 3160 gram. Nu är alla hemma och flaggan är hissad. I natt ska vi sova (om Pärtan vill).