Suck. Jag tog nog ut segern i förskott förra helgen. Den här arbetsveckan har sett ut precis som den förra med biverkningar hela onsdag och halva torsdag men skam den som ger sig – nu försöker vi igen med betoning på vi. Jag fick riktigt bra hjälp med sprutan av mina småtöser ikväll 🙂
Bortsett från ett par timmars huttrande i natt har inga biverkningar påkallat på uppmärksamhet av injektion nummer två. Det firas ikväll med bubbelbad och en rejäl plankstek.
Ok. Jag hade blivit förvarnad att behandlingen kunde innebära biverkningar. Jag var mycket väl inställd på dem…efter ett par veckors behandling. Jorå tjena. En och en halv timma tog det sedan stöp jag i säng med tidernas frossa. Dagen efter fortatte så fint med muskel- och huvudvärk så det blev inte många knop gjorda. Nu är man dock helt återställd (bortsett från att man blir flåsig och får hjärtklappning vid förflyttning p.g.a. lågt blodvärde).
Ikväll är det dags för nästa omgång. Bara att bulla fram Panodil och dryck men först lite bastu. Det tror jag gör gott 🙂
Idag har jag varit och hälsat på min gamla sköterska och min gamla läkare för att ta en massa prover och påbörja nya behandlingen. Det bästa med den mottagningen är att det aldrig är mycket folk så det är inga väntetider att tala om. Det gillas. Nu har jag även premiärstuckit mig själv med sprutan och det var ju inga konstigheter men nu ska biverkningar hållas i schack också. Ja, jo, blodvärdena ska bli bra också förstås…gärna snart.
Nu är allt planerat och klart in i minsta detalj. Medikamenter är beställda och uthämtade och på tisdag ska behandlingen dra igång. Då ska jag in till Hematologen och lära mig hugga en spruta i magen på mig själv. Det ska sedan göras varannan dag på obestämd framtid. Tur att man lagt till med lite bukyta att öva på 🙂
Idag serverade jag lunch nere vid grillplatsen. Det var inte så mycket snö (!) men elden fick allt värma lite för att det skulle vara behagligt.
Med mat i magen tog jag en ordentlig städomgång i hönshuset. Med nuvarande blodvärden går det inte att hålla speciellt högt tempo med skyffeln, men varför måste man göra det. Det blir ju rent.
Nu står det klart vilken medicin jag ska börja ta efter nyår. Det blir ett lite äldre alternativ till cellgifter för att se hur det fungerar. Den tas med en spruta (själv) varannan dag men tanken är att på sikt byta till nya lovande alternativ som ännu inte är godkända inom EU. Det man definitivt ska låta bli är att läsa i FASS för det finns det nog inga biverkningar man inte kan få med denna behandling – precis som den förra 🙂
Se där. Idag kom äntligen svaret på det benmärgsprov jag gjorde för en månad sedan. Kortfattat så var resultatet som föväntat att sjukdomen blivit aktiv igen. Nu ska en ny behandling planeras in någon gång efter nyår men vetenskapen ska först komma fram till vilken typ som blir aktuell. Brevet säger nämligen också; ”Det har kommit nya preparat”. Sånt gillas skarpt 🙂
Hm.
I över tio år har mina blodvärden varit bra. Tio år utan behandlingar och funderingar på allvarlig sjukdom. Tio år med en massa annat som hör livet till.
Då, alltså förra gången, existerade inte min blogg och vi funderade nu ett tag på om hälsostatus hör hemma här men vi kom fram till att det gör den visst. Det är min dagbok som vi allt som oftast använder för att se tillbaka på vad som hänt på ”slätta” när minnet sviktar. Därför finns det nu en ny kategori som vi ska använda för att se tillbaks med.
Idag har jag varit hos min överläkare och tagit ut en bit benmärg i ett så kallat benmärgsprov för att se hur jag *egentligen* mår. När patologerna är säkra på sin sak blir det troligtvis en ny omgång med dundermedicin så allt ska bli bra igen. För det ska det.
Eller för att citera Lasse Brandeby:
”Livet är det konstigaste jag varit med om” 