Idag var det dags för läkarbesöket på hematologen i Motala.

De provsvar som hunnit bli klara ser inte så tokiga ut. Immunförsvaret är lite tilltufsat av den behandling jag gick igenom men det är inget som behöver åtgärdas i nuläget i alla fall. Jag har lite järnbrist igen så nu får jag återuppta knaprandet av järntabletter. Dessutom är infektionsparametrarna lite förhöjda vilket skulle kunna förklara den feber jag dras med så det blir även en ny antibiotikakur igen. Jag fick ta lite nya prover också eftersom febern har tilltagit en del sedan jag tog proverna i förra veckan.

Men hallå ja. Igår började jag få ont i höger armveck och i morse var det till och med rött på huden och ännu ömmare. Jag var helt säker på att det var en inflammation men tänkte att jag kan ju passa på att visa upp det när jag ändå var hos läkaren.

– Njaae, jag tror inte det är någon inflammation. Vi borde nog titta närmare på det där så du ska nog inte åka hem ännu.

Det blev en akuttid till röngen för att göra ett ultraljud av hela höger arm. Det tog inte så lång tid innan man hittade en ordentlig blodpropp i ett av kärlen precis i armvecket.

– Det där måste behandlas nu.

Hoppla. Det var ju inte vad jag hade räknat med idag precis. Blir att dra igång en tre-månaders behandling med blodförtunnande också. Läkaren höll det inte för osannolikt att blodkärlet skadades vid senaste provtagningen som sedan ledde till en propp. Den kan i sin tur orsaka lite feber som kan förklara varför jag känt mig lite mer vissen senaste dagarna.

Jo just det. Jag fick även ett görsnyggt halssmycke att bära som visar att man käkar blodförtunnande om man skulle få för sig att vara med om en olycka eller nåt 🙂

Ja ja, så länge grundsjukdomen är fixad så där galant så är det väl okej med lite andra blessyrer ibland.

Uppföljning är planerad om ett par veckor.