Ain’t Nothin’ But…

Japp, då var man hemma igen från musikresan till London. Allt var kanon och löpte på som planerat. Tre dagars rundvandring på Pubar och musikaffärer med höjdpunkten lördag kväll när vi kom in på den fullknökade musikbaren ”Ain’t Nothin’ But…” och beskådade Hucklebuck. Inte illa lirat där inte!
Passade på att shoppa lite gitarrsnören och en dubbel DVD med Status osså.

Stångas vidare

Växtburken vill inte ge med sig. Jag har hållt omkring 60 ppm CO2 ett bra tag och doserat fulldos var 2-3:e dag. Ändå bubblar nästan bara algerna. Tillväxten är fortfarande ganska låg.
Det som har hänt de senaste dagarna är att växterna har börjat slå ”luftrötter” igen. Det har jag tidigare tjatat om på zoopet att det är ett tecken på att växterna börjar ta fart. Vi får se hur det går denna gång.

Ett steg fram och två tillbaka…

Jag blir inte klok på burken sedan omstarten. Ok, grumset har blivit betydligt bättre men det är något riktigt knas i görningen. Alla möjliga typer av alger och växterna får inte riiiiktig fart.
I kväll började jag leta halmstrån för att hitta tillbaka till någorlunda bra läge igen. Drog igång en ordentlig kalibreringssession av probarna men det var inte så tokigt. Hittade däremot en konstighet när probarna satt monterade i karet. Båda verkade få en påverkan ovanifrån av min tillfälliga extraramp. Bytte ut denna mot originalrampen och nu ser det betydligt bättre ut. Nu ska jag hålla stenkoll på CO2:n.

Nu kanske det tar fart?

Jag ökade på cirkulationen och tog bort ett Floura-lysrör för ett tag sedan och nu har burken blivit betydligt bättre. Algerna har övergått till lite slemmiga gröna som sitter löst på bladen. Inte mycket grums kvar längre alltså.
Har ikväll gjort vattenbyte och ansat ner växterna rejält för att endast låta friska exemplar få växa vidare. Dyngar nu även på med UV-C:n rejält några dagar. Ljuset består nu åter av enbart Aquarelle och gödningsregimen är en ”normal” fulldos två ggr per vecka.
Det ser inte så roligt ut i burken efter röjet men flashbacken gör att man stångas vidare.

Nästa steg i möbelrokaden

Vi har just inlett nästa steg i ”femtonspelet”. Kontoret har flyttat upp på övervåningen och äntligen har jag gjort slag i saken och kombinerat kontoret med ett el-labb. Nu slipper jag gå ut i ”lill-verkstan” i garaget varje gång man ska mecka elektronik 🙂
Nu återstår bara att släpa in all ”bra-o-ha-bröte” från garaget. När kontoret var på plats ver det dessutom en smal sak att iordningsställa Ärtans rum. Nu ska jag äntligen fortsätta med projekt Solo.

Flashback…

Jag funderar vidare varför det ska vara så svårt att hitta tillbaka till statusen jag hade i 540-burken (bild). Jag har kört med samma gödningsregim, testat att dubbla den, använder samma filtersystem, samma vatten och samma växter. Ljuset är visserligen uppskruvat några snäpp.
Ett sidospår från knas i sedimentet är återigen vattencirkulationen. Jag har inga som helst problem med att lösa upp CO2 med min Bioplastreaktor men det CO2-berikade vattnet cirkulerar mindre när jag kör med den jämfört med hur jag hade det i 540-burken.
Jag har därför åter börjat ett experiment med setup:en. Denna gång testar jag att lösa gasen i det stora ytterfiltret (som jag gjorde i den stora burken) vilket får mynna ut i ett vertikalt strilrör denna gång. Det CO2-berikade vattnet pumpas nu i hela akvariets höjd från höger till vänster. Det lilla ytterfiltret fungerar enbart som filter och förser ytvattnet med ett litet koncentrerat vågskvalp.