Växtburken vill inte ge med sig. Jag har hållt omkring 60 ppm CO2 ett bra tag och doserat fulldos var 2-3:e dag. Ändå bubblar nästan bara algerna. Tillväxten är fortfarande ganska låg.
Det som har hänt de senaste dagarna är att växterna har börjat slå ”luftrötter” igen. Det har jag tidigare tjatat om på zoopet att det är ett tecken på att växterna börjar ta fart. Vi får se hur det går denna gång.
Jag blir inte klok på burken sedan omstarten. Ok, grumset har blivit betydligt bättre men det är något riktigt knas i görningen. Alla möjliga typer av alger och växterna får inte riiiiktig fart.
I kväll började jag leta halmstrån för att hitta tillbaka till någorlunda bra läge igen. Drog igång en ordentlig kalibreringssession av probarna men det var inte så tokigt. Hittade däremot en konstighet när probarna satt monterade i karet. Båda verkade få en påverkan ovanifrån av min tillfälliga extraramp. Bytte ut denna mot originalrampen och nu ser det betydligt bättre ut. Nu ska jag hålla stenkoll på CO2:n.
Jag ökade på cirkulationen och tog bort ett Floura-lysrör för ett tag sedan och nu har burken blivit betydligt bättre. Algerna har övergått till lite slemmiga gröna som sitter löst på bladen. Inte mycket grums kvar längre alltså.
Har ikväll gjort vattenbyte och ansat ner växterna rejält för att endast låta friska exemplar få växa vidare. Dyngar nu även på med UV-C:n rejält några dagar. Ljuset består nu åter av enbart Aquarelle och gödningsregimen är en ”normal” fulldos två ggr per vecka.
Det ser inte så roligt ut i burken efter röjet men flashbacken gör att man stångas vidare.
Vi har just inlett nästa steg i ”femtonspelet”. Kontoret har flyttat upp på övervåningen och äntligen har jag gjort slag i saken och kombinerat kontoret med ett el-labb. Nu slipper jag gå ut i ”lill-verkstan” i garaget varje gång man ska mecka elektronik 🙂
Nu återstår bara att släpa in all ”bra-o-ha-bröte” från garaget. När kontoret var på plats ver det dessutom en smal sak att iordningsställa Ärtans rum. Nu ska jag äntligen fortsätta med projekt Solo.
Jag satt och pustade ut på utetrappan till höshusloftet efter ett dagsverke med vedkapning när följande scen utspelade sig i horisonten. Jag var bara tvungen att hämta kameran och dra av en serie.
I morse bet det lite i kinden när man masade sig ut. Termometern visade -19 grader men det var totalt vindstilla och maffigt solsken. En långpromenad med kameran gick inte att undvika.
Jag funderar vidare varför det ska vara så svårt att hitta tillbaka till statusen jag hade i 540-burken (bild). Jag har kört med samma gödningsregim, testat att dubbla den, använder samma filtersystem, samma vatten och samma växter. Ljuset är visserligen uppskruvat några snäpp.
Ett sidospår från knas i sedimentet är återigen vattencirkulationen. Jag har inga som helst problem med att lösa upp CO2 med min Bioplastreaktor men det CO2-berikade vattnet cirkulerar mindre när jag kör med den jämfört med hur jag hade det i 540-burken.
Jag har därför åter börjat ett experiment med setup:en. Denna gång testar jag att lösa gasen i det stora ytterfiltret (som jag gjorde i den stora burken) vilket får mynna ut i ett vertikalt strilrör denna gång. Det CO2-berikade vattnet pumpas nu i hela akvariets höjd från höger till vänster. Det lilla ytterfiltret fungerar enbart som filter och förser ytvattnet med ett litet koncentrerat vågskvalp.
Det var knöligt att få fart på 220-burken efter omstarten. Jag är kanske inne på fel spår men just nu är jag övertygad att bottensedimentet har varit en motståndare. Det verkar som allt hamnade i ett moment-22 där växterna fick algpåslag, växte sämre, döda blad förmultnade och det blev mängder av ”grums” (mulm) i översta lagret i sedimentet. När en del växter började ruttna från rötterna och uppåt blev jag ännu mer övertygad.
Alla mina lotusplantor och min Crinum-lök har nästan utrotats.
Nu, efter fyra veckor börjar det se lite bättre ut. Jag har hållt hög CO2, kört med dubbel gödning och dammsugit allt grums flera gånger i veckan för att tömma ur organiskt skit ur burken. Har även kontinuerligt skalat bort alla blad med alger så vissa växter är lite ansatta men det verkar vara en bra metod i längden.
Jäpp. I söndags rasade hela interna nätverket och jag fick ingen kontakt med radiomodemet heller. Efter lite strul med omboot av modemet fick jag liv i det men min router var fortfarande ur spel. Har haft lite dåligt med tid att skaffa en ny men idag blev det ett inköp av en ny rackare. Jag kommer lägga över bloggen på en annan dator i helgen så det kanske blir ytterligare några kortare avbrott.
Nåväl, jag får väl uppdatera med nya inlägg också så det blir lite fart på bloggen igen 🙂
Ja, jag klarade mig inte utan sumpkar trots att jag bara har bytt 30% vatten. Efter senaste vattenbytet dog några småfirrar och jag vågar inte riskera mina jumboscalarer.
Letade fram ett gamalt 100 liters odlingskar i gömmorna och det visade sig passa precis mellan benställningen till växtburken 🙂
Jag kör ett litet innefilter i det som bryter ner ammoniumen och ett powerhead som jag ansluter för att tömma vid vattenbyte. Alla slangar är fast installerade så nu kan det knappast bli enklare att göra vattenbyte 🙂
Idag byggde jag även en ”fotoram” som skärmar ljuset från lysrören vid fotografering och passade samtidigt på att bygga in två rör i denna. Nu har jag exakt den ljuskonfiguration jag vill ha. Två rör (0.27 W/l) innerst med kort avstånd till ytan och två hängande rör (0.27 W/l) i framkant med längre avstånd. Totaleffekten 0.54 W/l är på 11 timmar/dygn.